fessi

kom precis hem ifrån farmors begravning, skall springa till jobbet strax.

jag grät ingenting i kyrkan, men när vi kom ut och hon skulle jordfästas så kom det några tårar.
jag har en förmåga att sympatigråta. när jag såg helenas röda ögon och hörde birgittas snörvlande så var det ganska svårt att inte fälla en tår eller två...

men jag ska nog kunna vara go och glad på jobbet ändå, som jag tidigare sagt så var mina band till min farmor allt annat än starka..